Vi arbetar aktivt för att mäta effekterna av vår verksamhet

Varför ska ideella organisationer som Nema Problema ägna sig åt effektmätning? Räcker det inte med att vi vet att vi jobbar hårt varje dag för att bidra till bättre integration i Sverige? Och ska vi inte lägga all vår tid och våra begränsade resurser direkt på vår målgrupp, snarare än administration av enkäter, intervjuer och annat?

Det kan tyckas så. Och givet hur få ideella organisationer som faktiskt mäter effekterna av sin verksamhet verkar det vara en vanlig åsikt.

Men vi på Nema Problema håller inte med! För hur ska vi veta att vi att vi bidrar till bättre integration om vi inte gör vårt bästa för att säkerställa att vår verksamhet faktiskt leder till positiv förändring hos våra deltagare? Och hur ska vi kunna utvecklas och bidra till effektivare integration i Sverige om vi inte kontinuerligt utvärderar och analyserar våra olika insatser och vad de leder till?

Därför arbetar vi aktivt för att mäta effekterna av vår verksamhet. Som antytt gör vi detta av två huvudsakliga skäl. Dels för att säkerställa att vår verksamhet faktiskt åstadkommer positiv förändring på ett kostnadseffektivt sätt och dels för att utveckla verksamheten.

Vi menar att det förstnämnda perspektivet är det viktigaste. För det är inte så lätt som man kan tro att bidra till en bättre värld. Under senare år har studier visat att många hjälpverksamheter runt om i världen, trots de godaste av intentioner och hårt slit, åstadkommer väldigt liten förändring. Samtidigt verkar det finnas alternativa åtgärder som kan åstadkomma en enormt stor skillnad. Och skillnaderna mellan dessa är sällan intuitiv. 

Låt oss titta på ett konkret exempel. Diagrammet nedan är från en essä av Oxford-forskaren Toby Ord. Det visar hur många hälsosamma levnadsår (mätt i så kallade funktionsjusterade levnadsår, förkortat DALY) som 1000 dollar kan rädda när de ägnas några olika åtgärder för att minska effekterna eller spridningen av HIV och AIDS. Alla dessa interventioner genomförs idag och jag är övertygad om att de personer och organisationer som står bakom dem gör sitt bästa för att bidra till en bättre värld. Men som vi ser i diagrammet är det väldigt stor skillnad i hur mycket förändring de olika insatserna bidrar till.

Den första interventionen – kirurgisk behandling – syns inte ens på skalan eftersom den har så liten effekt jämfört med övriga åtgärder. Och den bästa interventionen – utbildning av högriskgrupper – uppskattas vara 1400 gånger mer effektiv än kirurgisk behandling. (Det är möjligt att dessa uppskattningar inte är helt korrekta, men det verkar troligt att det fortfarande är en stor skillnad mellan de olika åtgärderna.) Det bästa sättet att upptäcka dessa stora skillnader, vilket i sin tur möjliggör för oss att hjälpa fler människor, är att fokusera på och mäta effekter av olika insatser. 

Förutom att hjälpa oss allokera resurser till insatser som fungerar hjälper effektfokus och mätning oss att utveckla vår verksamhet. Genom att testa nya inslag och följa upp på vilka som verkar föranleda positiv förändring och varför, kan vi iterativt förbättra vår verksamhet. Dessutom främjar effektfokus och effektmätning en kultur av ansvarstagande och ständigt lärande, där alla på Nema Problema kan känna en personlig del i organisationens bidrag till bättre integration. Sist men inte minst stärker effektmätningen vår kommunikation, transparens och legitimitet gentemot omvärlden.
Nema Problema gör anspråk på att åstadkomma positiva förändringar och våra intressenter har rätt att veta om dessa anspråk uppfylls. Då räcker det inte med att vi följer tillämpliga regler, arbetar mot goda mål eller visar hur våra resurser används. Vi måste därtill visa att verksamheten leder till verklig förändring och integration. Att mäta upp och utvärdera effekter kan därmed ses som en förutsättning för demokratiskt ansvarsutkrävande. Genom att dela med oss av de insikter som följer av effektmätning, både vad gäller våra mot- och framgångar, kan vi också bidra till att andra organisationer lär sig och blir mer effektiva, samtidigt som vi underlättar för skapande och uppnående av gemensamma mål.

Sammanfattningsvis ser vi många fördelar med effektmätning. Detta betyder självklart inte att det är lösningen på alla problem eller att för stor uppmärksamhet bör ägnas åt mätning.
Nema Problema finns till för att bidra till bättre integration och den stora majoriteten av våra resurser ska självklart ägnas målgruppen. Men så länge mätningen hjälper oss att hjälpa andra på ett mer effektivt sätt är det något vi kommer fortsätta arbeta med! Och vi tror att många integrationsorganisationer i Sverige skulle tjäna på att göra detsamma.

Vilhelm Skoglund
Verksamhetsansvarig Nema Problema